Allemansrätten omfattar inte fiske, utan fiskerätten i enskilda vatten tillhör fiskerättsägaren. För att få fiska i sjöar och vattendrag måste man därför lösa ett fiskekort för berört fiskevatten. Den som bedriver fiske är även skyldig att känna till vilka lokala regler som gäller i just det vatten som man fiskar i, samt lagar och myndigheternas föreskrifter för hur fiske får bedrivas i landet.
"Tjuvfiske", alltså fiske utan lov är en brottslig handling riktad mot fiskerättsägaren och ett brott mot fiskelagen leder till allmänt åtal.
Den som bryter mot lagstadgade fiskebestämmelser kan dömas till böter eller fängelse i högst ett år. Vid brott mot dessa fiskebestämmelser kan fiskeredskap tas i beslag och bli förverkade, vilket även kan gälla annan utrustning som t.ex. båtar. Brott mot bestämmelser i fiskerilagstiftningen med tillhörande föreskrifter faller under allmänt åtal och straffbestämmelser framgår av fiskelagen 37–50 §§. Om brottet är ringa ska fiskaren inte dömas till ansvar. Det avgörs av domstol och kan t.ex. handla om ett barn som metar och inte förstått fiskerättens innebörd.
Kontrollavgifter
En fiskevårdsområdesförening får ta ut kontrollavgift av en fiskare som har lov att fiska inom fiskevårdsområdet men som bryter mot föreningens egna lokala fiskeregler. Avgiften infördes 2011 när Lagen (1981:533) om fiskevårdsområden, förkortad LOFO, moderniserades (SFS 2010:1874).
När någon bryter mot fiskevårdsområdesföreningens regler kan fisketillsynsmannen utfärda en betalningsuppmaning som sedan kan fullföljas med inkasso och i sista hand indrivning. Kontrollavgiften får endast tillämpas av fiskevårdsområdesföreningar, inte av andra upplåtare av fiske. Avgiften kan inte tas ut vid olovligt fiske (fiske utan lov) eller olaga fiske där fiskaren bryter mot myndigheternas föreskrifter enligt fiskelagen.
Fisketillsynsmannens uppdrag är att betrakta som ett offentligrättsligt uppdrag vilket ger förstärkt straffskydd enligt 17 kap. brottsbalken. Om en fisketillsynsman utsätts för våld eller hot om våld under sin tjänstgöring döms därför gärningsmannen enligt en strängare straffskala. Gärningen kallas våld eller hot mot tjänsteman vilket kan ge ett fängelsestraff på fyra år.
